Grunden för all kommunal verksamhet är kommunalskatten, något (nästan) alla kommuninvånare betalar och som sedan går till att driva de verksamheter som kommunallagen föreskriver - och för det mesta lite till. Men en del av intäkterna på landskapsnivå går också till kommunerna i form av landskapsandelar - ett system som dels ska göra den kommunala servicen likvärdig för alla kommuner, men också kompensera kommunerna för verksamheter som de tvingas ordna som en följd av lagändringar på landskapsnivå.

Landskapsregeringen, med finansministern i spetsen, tycker det är rimligt att kommunerna får vara med och betala när landskapsbudgeten visar underskott, och med det nya landskapsandelsystem som trädde i kraft nyligen är det också budgeterat en minskning i andelarna med runt tre miljoner. Eller fyra, lite beroende på hur man räknar - inklusive eller exklusive det övergångssystem man har under de första tre åren. Det blir alltså pengar som i stället stannar kvar i landskapsbudgeten och kan användas till annat. Eller åtminstone bidrar till att budgetunderskottet inte blir lika stort som utan andelspengarna.

Vi bad Jomalas och Finströms kommundirektörer berätta om sina reservationer mot det nya systemet, och sedan bad vi finansministern förklara hur han tänkt. Det finns också en redogörelse för hur övergångssystemet fungerar.

Så nu vet du. Även om du aldrig vågat fråga.