Hårda ord, härskartekniker, uppläxningar och bitterhet. Stämningen är råare i lagtinget än många kanske inser, och studier visar att det - i alla fall i andra länder - bidrar dels till politikerförakt, dels till att motståndet för unga människor att kandidera till sitt parlament blir större.

Redan när de senast invalda ledamöterna tillträdde träffades de över partigränserna och lovade varandra att hålla sig till sakliga diskussioner, och att inte kritisera personer. Det har haft effekt. Stämningen har varit betydligt sämre under tidigare lagtingsår. Det har inte varit helt ovanligt att talmannen har fått rycka in och moderera tonläget förr.

Så varför är tonläget så rått? Var kommer personangrepp och härskartekniker ifrån? Är det journalisternas fel att bara de aggressivaste ögonblicken lyfts upp på nyhetsplats, eller är orsaken att man från ledamöternas sida aktivt vill spela teater inför sina väljare?

I fredagens upplaga av Åland idag debatterades ämnet med lagtingsledamöterna Jesper Josefsson (C) och Jessy Eckerman (S), som bägge alltså är relativt nya i lagtingspolitiken. Med i studion var också Ålands radios politiska reporter Nina Smeds.

Fotnot: Studierna som det hänvisas till i inslaget (en hel rad studier i ämnet "parlamentarisk diskurs" som beställdes inför det nederländska valet 2017) är framtagna av Instituut Clingendael, Nederländernas motsvarighet till Utrikespolitiska institutet.