Syftet med redovisningskravet är att man som låntagare lättare ska kunna jämföra de faktiska räntorna som kunder hos bankerna har fått och därigenom själv kunna förhandla sig till bättre räntor än man kunnat göra tidigare. Berndt Hertsberg som är byråchef för banktillsyn vid finansinspektionen i Finland berättar varför man inte har gått in för motsvarande krav i Finland.
– Genomsnittsuppgifter är kanske inte så värdefulla eftersom lånemarginaler och lånevillkor i stor utsträckning ska fastställas på individuell basis i Finland, säger han. 

– En bra kund i en bank är en bra kund i en annan bank, en dålig kund i en bank är ofta en sämre kund i en annan bank också.

En egen utvärdering gjord av finansinspektionen i Sverige där slutsatserna är att effekterna av redovisningskravet inte varit signifikant för marknaden spelar också in i den finländska finansinspektionens vägval.
– Innan man ställer mer krav på bankerna vill man förstås vara övertygad om att de faktiskt har effekt också, så därför har det inte varit aktuellt här hos oss, säger Hertsberg.