Diagnos och sen då?
I Förmiddax idag träffar vi ADHD-konsulenten Johanna Björk som bjöds in av Ålands Autismspektrumförening för att hålla en en föreläsning om hur vikitgt bra bemötande är både före och efter en neuropsykiatrisk diagnos.
Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ofta svårigheter med socialt samspel och har ofta även koncentrations- och inlärningssvårigheter. Diagnoserna för dessa har förändrats genom åren och idag är det i huvudsak ADHD, ADD och olika grader av autism som det talas om.
Att först se symptomen och sedan kämpa för att få en diagnos som ger bättre stöd för personen i behov gör att man ibland tror att allt löser sig bara någon får en diagnos. Men det kan vara då som det verkliga jobbet börjar.
För nu för tiden är det inte enbart medicinska lösningar som kan underlätta vardagen för personer med dessa svårigheter utan en stor del handlar om rätt bemötande hemma, i förskolan, i skolan eller på arbetsplatsen t.e.x.
Mycket av dagens program kommer att handla om hur man själv kan ändra sitt bemötande för att underlätta för personer med neurosykiatriska funktionsnedsättningar och det visar sig också underlätta för fler i samhället.
Ålands autismspektrum förening bjöd in ADHD konsultenten Johanna Björk från Göteborg i Sverige att prata om vilket bemötande som gynnar personer med eller utan diagnos. C:a 450 personer från olika samhällsfunktioner på Åland kom till föreläsningen som hölls i Alandica den 6 oktober. Vi träffar Johanna Björk och Henrik Lagerberg som är vice ordförande för Ålands autismspektrumförening och Gun Lagerberg som själv fått en ADHD-diagnos i vuxen ålder.
Johanna Björk berättar bl.a. att när man skall bemöta en person med någon form av neuropsykiatrisk nedsättning så bör man anpassa till individen och vara väldigt konkret (också när det gäller tidsangivelser), gärna använda bilder i anvisningar, ha en tydlig strategi för hur man skall göra saker och se till att det finns många pauser för återhämtning. Dessutom behöver man hålla sig steget före och tänka på att anpassa miljön så att den passar individen.
Då en eventuell aggresiv situation sker kan man t.e.x. använda sig av avledningsmetoden för att få personen lugnare. Avled helt enkelt med något som man vet att personen tycker om. Man bör själv ta ett steg bakåt och lugna ner sig själv först annars riskerar man att aggresiviteten dubbleras.
Orsaken till att det uppstår olika aggressiva eller uttåtagerande situationer måste alltid utredas eftersom det aldrig beror på personen själv utan på någonting som gått fel i strukturen, bemötandet eller händelseförloppet fram tills dess.
