- Vi gör det här av tre anledningar. Dels vill vi undvika att vanliga plastpåsar hamnar i kompostmaterialet för att de förväxlas, något som redan idag är ett problem. Den andra anledningen är att vi skulle vilja ha en biogasanläggning på Åland, och då behöver vi ett material som består mer av papper, och så har papperspåsar en mer energi-effektiv livscykel som påverkar miljön mindre, säger Sofie Dahlsten, miljöingenjör och verksamhetsledare på MISE.

Idag är det främst flerbostadshus och kommunala anläggningar som storkök som använder de nya papperspåsarna, men under 2020 är tanken att egnahemshusen ska med i systemet.
- Papperspåsarna kanske inte klarar fukt lika bra som majsstärkelsepåsarna gjort, men vi tror inte att det blir något problem när man väl anpassat sig, säger Dahlsten.