I en motion till Finlands Svenska Lärarförbund skriver lärarföreningen om problematiken med rådande sekretesslagstiftning som försvårar möjligheten för skolorna att underrättas av polis och sociala myndigheter om situationer som kan äventyra säkerheten. Det kan exempelvis handla om dömda våldsbrottslingar som avvikit från ungdomsvård eller fängelse och vill hota ett vittne eller känner sig orättvist behandlad av skolan och vill ge igen gamla oförätter.

- Skolan har otroligt små möjligheter att få reda på om det föreligger hot. Vi sitter istället i en osäkerhetssituation där det uppstår rykten och spekulationer. Låt säga att det finns tre myndigheter - polisen, sociala myndigheter och skolan, som sitter med varsin pusselbit utan möjlighet att foga ihop pusslet till en helhet, och därför krävs en lagändring, säger Christer Andersson, viceordförande i Ålands lärarförening och initiativtagare till motionen.

Ändring i finska strafflagen krävs

Det som Ålands lärarförening vill se är att sekretesslagstiftningen justeras så att polis och sociala myndigheter har både rättighet och skyldighet att meddela skolan om det uppstår situationer som kan hota tryggheten för elever och personal i skolmiljön.

- Skolan har ju tystnadsplikt så att det föreligger ju ingen risk att någon information som läcker ut, säger Christer Andersson.

Inga våldsbrott i åländska skolor

Han understryker att det inte är några begångna våldsbrott i de åländska skolorna som ligger till grund för motionen, utan den allmänna bilden av det ständigt ökande våldet i samhället. På Godby högstadieskola är Blanca Husell elev och elevrådsordförande.

- Här i skolan har vi en lugn och trygg miljö men man ser ju skolattentat på både finska och svenska sidan så vi måste jobba förebyggande här, säger hon.

Finlands Svenska Lärarförbunds fullmäktige sammanträder den 10-11 november.