Det som gör det svenska fyndet intressant är att brokig fårfästing kan sprida krim-kongo blödarfeber, som kan orsaka svåra sjukdomstillstånd och dödsfall hos människor.
Enligt laboratorieingenjören Anton de Jong finns det ändå ingen omedelbar anledning till oro vare sig i Sverige eller på Åland. Tills vidare har man bara gjort ett enstaka fynd och alla prov som analyserats har varit negativa för blödarfebervirus.
Däremot är det klart att nya fästingarter kan komma till Norden med resenärer, husdjur eller varmare klimat.
Hur ser du på risken att vi med nya arter också får nya sjukdomar?
– Den risken finns absolut, men fortfarande är den största risken i Norden TBE och borrelia.
Samtidigt hoppas de Jong att sjukvården inte per automatik utesluter diagnoserna av sjukdomar som normalt inte förekommer här.