Men på Åland saknas ett kontrollorgan som kan utreda om karantänsbrott sker.
Enligt överkommissarie Benjamin Fellman har polisen inga lagliga befogenheter.
- ÅHS kan om de anser det nödvändigt begära in vår hjälp, i princip göra en brottsanmälan, men vi kan inte ingripa bara för att vi vet eller misstänker att någon bryter sin karantän, säger han.
Situationen uppstår eftersom det i Finland faller på kommunal nivå att se till att lagen om smittsamma sjukdomar följs.
På Åland sköter ÅHS om kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar, och ÅHS har i sin tur inte de resurser som behövs för att fungera som ett kontrollorgan.
- Vi checkar in med folk som sitter i karantän för att se hur de mår, men saknar den tid och personal det skulle kräva att kontrollera att de som borde sitta isolerade faktiskt gör det. Vi har inte möjligheter att kolla upp tips eller anmälningar om att någon misstänks bryta mot sin karantän heller, säger smittskyddsläkare Tora Woivalin.
Lagen om smittsamma sjukdomar har aldrig tidigare behövts tillämpas på det sätt den tillämpas nu, varför dessa brister aldrig tidigare blivit uppenbara.
Joel Bremius, jurist vid landskapets hälso- och sjukvårdsbyrå, förklarar att problemet uppstår för att beslut som rör smittskydd måste tas av ansvarig smittskyddsläkare.
- I den finska lagen om smittsamma sjukdomar ska de besluten tas baserat på medicinska grunder, varför det inte ligger inom polisens befogenheter. Polisen kan fungera som handräckningsmyndighet, men i ett hypotetiskt scenario där man behöver kontrollera huruvida folk uppfyller sin karantän eller inte är det tveksamt om polisen skulle kunna ta på sig det arbetet rent juridiskt. I första hand skulle man då behöva titta på att utöka ÅHS:s resurser, säger Joel Bremius.
Enligt den ändring av smittskyddslagen som togs i bruk från och med måndag denna vecka går det att hålla en person i karantän mot sin vilja.
Detta kan i så fall ske i ett utrymme som som inbegrips av social- och hälsovårdens verksamhet.
- I första hand ska en karantän alltid ske i samförstånd med den person som ska isolera sig, men tas ett karantänbeslut oberoende av personens vilja begränsar den nya lagen det till en verksamhetsenhet, som ett dygnet-runtboende eller en asylanläggning. Det är för att man ska ha ett utrymme som är avgränsat, och som är enklare att övervaka, säger Joel Bremius.
Enligt uppgifter från hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen räknade man under tisdagens kväll med att minst 650 personer på Åland befann sig i karantän.
UPPDATERING: För att förtydliga är det skillnad på frivillig karantän, som till exempel rekommenderas efter resa till ett riskområde, och karantän som utfärdas om en smittspårning finner att man kan ha riskerat att utsättas för smitta på Åland.
