Den femte och sista delen av sagan Adalminas pärla som är skriven av Zacharias Topelius.

Detta har hänt:

Av den röda feen fick Prinsessan Adalmina en pärla som gav henne skönhet, rikedom och klokhet så länge hon hade pärlan i sin ägo. Av den blå feen fick en pärla som gav henne ett ödmjukt sinnelag, men den gåvan ägde bara kraft om hon förlorade den andra pärlan. När prinsessan växte upp blev hon vackrast, rikast och klokast i världen, men hon blev också omåttligt högmodig och mallig. Hon bevakades noga, och fick aldrig lämna slottet men en dag smet hon ifrån sina väktare och gav sig ut i skogen.

Men en dag tappade hon pärlan hon fått av den röda féen i en källa, och förlorade all sin skönhet, rikedom, kunskap och minne. Hon blev istället vallflicka åt en gammal fattig gumma.

En prins hittade kronan med pärlan och tog den till kungen. Han utlyste i hela landet att alla flickor som var lika gamla som Adalmina skulle komma och prova kronan så att man skulle hitta henne igen. Och alla flickor i landet kom, men kronan passade inte någon.

Vi hör Tua Åström läsa sagan.