När landskapsandelssystemet gjordes om under den förra mandatperioden, inte minst för att påverka kommunerna att gå samman i linje med kommunstrukturlagen, var protesterna på sina håll högljudda. Dagens landskapsregering vill inte ställa krav på kommuner att gå ihop, men landskapsandelssystemet är detsamma med mindre pengar till kommunerna än före reformen.

Samtidigt riskerar Kommunernas socialtjänst, KST, att bli en dyr historia för flera kommuner, och den mindre ersättningen från landskapet kommer att märkas.

Så här står det i den regeringsförklaring som antogs efter valet förra året: 

"Landskapsregeringen avser, mot bakgrund av de neddragningar som de senaste åren gjorts på landskapsandelarna samt med beaktande av de nya lagar som är antagna inom kommunernas ansvarsområden, göra en översyn av landskapsandelssystemet. Behovet av översynen förstärks ytterligare av genomförandet av kommunernas socialtjänst (KST). Målsättningen är att kommunerna skall ha förutsättningar att ge kommuninnevånarna den basservice som gällande lagstiftning förutsätter. Ny lagstiftning som påför kommunerna nya uppgifter och påverkar deras ekonomi bör kompenseras av landskapet."

Så har då landskapsregeringen sett över landskapsandelssystemet i skuggan av KST-reformen, och hur ska kommunerna kompenseras? KST innebär ny lagstiftning som för de kommuner som tidigare haft små sociala kostnader med både nya uppgifter och, följdaktligen, högre kostnader.

Åland i dag pratade med tre kommunstyrelseordföranden; Brage Wilhelms (C) i Lumparland, Mathias Johansson (C) i Saltvik och Mats Ekholm (C) i Sund.