Obunden samling vill förbjuda tiggeriet i första hand för att "de flesta" tycker tiggeriet är störande, och i andra hand för att "tiggeriet på många orter ... är organiserat av maffialiknande strukturer".

De studier som finns på området, det finns bara en större studie som kartlägger nordiska förhållanden, visar att fenomenet existerar även om det i särklass vanligaste är att man tigger för sin egen och sin familjs försörjning. Däremot har det konstaterats viss samordning mellan tiggare i olika nordiska länder.

Bert Häggblom (Ob) är av en delvis annan åsikt, och för fram argumentet att tiggarna helt enkelt inte är önskvärda i gatubilden eftersom vi valt att skapa ett samhälle utan tiggeri. Bengt Grunér håller inte med.

Samtidigt skiljer sig länderna i Europa åt i frågan om lagstiftning. I Tyskland är det tillåtet, så länge man inte ljuger kring skälen. I Sverige likaså, så länge man som tiggare inte är påflugen. I Norge finns det rikslagstiftning som enskilda kommuner kan åberopa - i ett fåtal norska kommuner är det därför förbjudet att tigga. I Danmark finns ett totalförbud mot tiggeri. I Storbritannien är tiggeri kriminaliserat, men lagen tillämpas sällan fullt ut. I stället förmås tiggare att flytta på sig under hot om lagföring, en åtgärd som visat sig tillräcklig för att upprätthålla lagens intentioner. I Finland är tiggeri lagligt.