Den utredning om demilitariseringen som utrikesministeriet gjort väntas ges offentlighet inom kort. 

Åland Radio har talat med ett flertal personer med insyn i utrikespolitik, folkrätt och försvarsfrågor, både i riket, på Åland och utomlands. Ingen tror att UM:s utredning innebär några större förändringar av Ålands status, men perspektiven skiljer sig åt. 

- Att upprätthålla ett ryskt konsulat som ska övervaka en demilitarisering – hur länge ska Finland förlora vinterkriget? frågar sig Joakim Paasikivi, forskare vid försvarshögskolan i Stockholm, som gärna skulle se att Finlands försvarsmakt hade större handlingsutrymme på Åland.  

- Det är väldigt, väldigt svårt för att inte säga omöjligt att ändra något i Ålands status. Demilitariseringen och neutraliseringen har blivit en slags internationell sedvanerätt, säger professor Rainer Hofmann, som på landskapsregeringens uppdrag gjort en ny utredning av Ålands status.  

Hofmann säger ändå att han kan föreställa sig att man funderar på vad termen demilitarisering innebär. Om det till exempel vore möjligt med fler besök av finländska fartyg? Eller om det i förebyggande syfte skulle gå att bygga försvarsinstallationer som i händelse av hot kan förses med till exempel missiler?  

Jurister kan komma till olika slutsatser, konstaterar han.