Sveriges television, tidningen Fokus, Göteborgsposten, Skolvärlden och den kristna tidningen Världen idag är några av de medier som nämnt hemskolning på Åland - bara under januari i år. I sociala medier är ämnet också stort, som på den stora svenska diskussionssajten Familjeliv.se där det finns flera välbesökta trådar om att hemskola på Åland, och på Facebook där det finns flera grupper om ämnet.

Debatten om Åland som en frihamn för hemskolning, som alltså är helt lagligt i Finland eftersom man här i stället för skolplikt har lagstiftat om läroplikt, blir allt mer närvarande i ett Sverige där alla lagliga möjligheter att hemundervisa i praktiken har strypts. Lagligt sett finns möjligheten, men kraven som ställs för att hemskolning ska tillåtas beskrivs ofta som helt omöjliga att uppnå.

För Ålands del innebär det här att allt fler svenskar flyttar till Åland i syfte att själva få styra över sitt eller sina barns skolgång. Nu senast var det Sottunga som fick ett tillskott (som motsvarar drygt 20 procent av hela kommunens invånarantal) av svenska familjer. Och även om kommunerna slipper direkta kostnader för skolundervisning finns ändå ett uppföljningskrav, och en struktur i kommunerna som kan hantera de nya familjerna.

I en serie reportage kommer vi att titta närmare på vad skolflykten från Sverige innebär i praktiken för Åland. I vårt första inslag pratar vi med ordföranden för Hemundervisarföreningen, Jonas Himmelstrand. Han menar att det tack vare att det nu finns så många hemskolande svenskar på Åland också finns ett slags trygg struktur som i sig innebär att fler vågar ta steget över Ålands hav.