Iltalehti om Åland - bara det mest negativa var intressant
Att vara finskspråkig på Åland är inte lätt. Man blir särbehandlad, får ta emot glåpord på gatan och man får ingen service på finska i butiker eller hos myndigheter.
Det är intrycket man får om man läser Iltalehtis artikel om finskspråkiga på Åland, en artikel som inleds med att tidningens reporter specifikt frågar efter negativa erfarenheter i en Facebookgrupp för finsktalande ålänningar.
Artikeln inleds med orden ”Flera finländare som flyttat till Åland berättar för Iltalehti att de fått elaka kommentarer eller blickar om de har talat finska offentligt. En del säger till och med att de upplevt att det finska språket är det mest hatade språket på Åland.”
Särskilt många negativa erfarenheter lyckas reportern inte samla ihop, men hon skriver ändå artikeln med en vinkel som tycks bestämd på förhand – nämligen att det är svårt och konfliktfyllt att bo och verka på Åland om man inte behärskar svenska.
Artikeln har uppmärksammats både i Finland och på Åland. Samtidigt har en färsk doktorsavhandling visat att attityden mot finsktalande har förbättrats stadigt över de senaste decennierna.
Åland idag har pratat med Iltalehtis redaktionschef, Joonas Partanen, som hävdar att tidningen framförallt vill uppmuntra till debatt, och att Ålands enspråkighet är relativt okänd i Finland. Det skapar, underförstått, det allmänintresse som ligger till grund för publiceringen.
Roope och Jonny Hietala ställde upp för en intervju med Iltalehti, men när de sedan såg den färdiga artikeln blev de upprörda över hur artikeln vinklats utan deras vetskap. Här nedan följer Roope och Jonny Hietalas kommentarer inlästa av vår reporter Lucas Jacobson.