I september ska fastighetsskatten betalas in, och den ska betalas in enligt de nya taxeringsreglerna där tidigare otjänlig och skattebefriad mark nu betraktas som tomtmark. För framförallt skärgårdsfastigheter ökar skatten kraftigt – belopp som kan innebära att man måste ta banklån eller sälja mark för att ha råd med skatten.

Samtidigt är det kommunerna som avgör storleken på fastighetsskatten, och det fanns ett kort tidsfönster där kommunerna hade kunnat komma in till Skatteverket med en tillfällig ändring till noll procent. Men man fick ingen varning från landskapsregeringen som i stället valde en annan väg: En landskapslag om fastighetskatt. Det menar oppositionen.

Den vägen har nu definitivt stoppats av både Ålandsdelegationen och nu Högsta domstolen.

Landskapsregeringen får stifta lagar om fastighetsskatt, den behörigheten finns. Men det finns beröringspunkter mellan skatteuttag och grundlagen, och grundlagen får bara riket lagstifta om. Dessutom måste det finnas tydliga exempel, och tillräckligt exakta lagbestämmelser – och där brister det åländska lagförslaget menar Högsta domstolen.