I morgon röstar EU-parlamentet om en rapport om EU:s marknadsföringsförordning för jordbruksprodukter. Det är den franske socialisten Éric Andrieu, vice ordförande för partigruppen “Socialister och demokrater”, som skrivit rapporten.

Det är alltså inte ett lagförslag från kommissionen som normalt är fallet, utan en rad ändringsförslag. Men det är innehållet som skapat rubriker; framförallt två ändringsförslag, nummer 165 och 171.

I samma anda som man tidigare förbjudit vinproducenter utanför regionen Champagne att tillverka champagne, eller förbjudit svensk korv med lägre kötthalt än 45 procent att kallas “falukorv”, eller förbjudit finsk vodka att tillverkas utanför Finland, vill man nu förbjuda vegetarisk mat från att heta något som leder tankarna till kött-, charkuteri- eller mejerivaror.

Grundidén är att skydda kött- och mejeriproducenter från konkurrens utanför sin egen marknad. Går förslaget igenom är det slut med sojakorvar och havremjölk. Inte på produkterna alltså, utan på namnen. Tillverkarna måste kalla maten något annat. Lobbyister för vegomatfabrikanter har skojat med namn som "tub" eller "cylinder" för något som ser ut som en korv, och "disc" för något som ser ut som en burgare. Möjligen är reklambyråernas riktiga förslag bättre om det nu blir aktuellt att döpa om något.

Det vet vi i morgon. Det blir omröstning i EU-parlamentet om Andrieus rapport, sedan om varje enskilt ändringsförslag och sedan trialogförhandlingar, alltså förhandlingar mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen. 13:45 inleds omröstningen, och 18:45 i morgon, lagom till helgen, får vi veta om sojakorvar och Hälsokökets Gröna Köttbullar kommer att få byta namn.

Frågan är förstås om det här spelar någon roll på Åland. Och hur populärt är vegansk och vegetarisk mat egentligen här? Vi ställde frågan till Kantarellens butikschef Elina Fellman och till Sparhallens butikschef Petra Sjöberg.