Rask vill satsa på e-sport - igen
2019 arrangerades e-sportsfestivalen "Ål-star" i Baltichallen. När coronan blåst över vill Arvid Rask göra det igen.
Det är länge sedan datorspelen var en marginell företeelse, i dag är datorspelsmarknaden lika stor som den globala filmindustrin. E-sport kallas det, datorspelande på organiserad nivå alltså, och det är en gigantisk företeelse.
Det har funnits planer på att ta in e-sport i olympiska spelen i Paris om fyra år. Det blev inte så, IOC sade till slut nej, men e-sporten kommer att synas under olympiaden vid sidan av de stora tävlingarna – ungefär som andra idrottsgrenar gjort tidigare år innan de fogats till listan av medaljsporter.
Koncepten är desamma som i andra lagidrotter. Det finns ligor, man kan bli nedknuffad till lägre divisioner om laget inte håller måttet, och det finns tydliga regler och möjligheter att överklaga. “International Esports Federation” håller i trådarna högst upp i hierarkin.
E-sportsintäkterna, värdet på all e-sport, totalt sett nådde runt 2 miljarder dollar 2018. Det motsvarar 1,7 miljarder euro. Det finns massor av grenar, där varje gren är ett separat datorspel, men den som exempelvis ror hem VM-bucklan i spelet “League of Legends” vinner 10 miljoner dollar i reda pengar. Det finns enormt stora prispengar i e-sport, och listan på människor som livnär sig på e-sport, e-sportproffsen, är lång.
Även på Åland har man försökt dra igång lite större turneringar, senast förra året i Baltichallen. Arvid Rask var en av två arrangörer.