Så är KST tänkt att fungera - för klienterna
Ett nytt kommunförbund som hanterar kommunernas socialärenden står på agendan, det som kallas KST. Men hur är det tänkt att fungera för de som behöver nyttja tjänsterna, för själva klienterna?
I tisdags träffades kommunledningarna för att diskutera hur man rent organisatoriskt och ekonomiskt ska gå vidare med Kommunernas Socialtjänst, det som vardagligt förkortas KST.
Det handlar alltså om att alla åländska kommuner går ihop i ett kommunförbund som sedan tar över handläggningen av socialvårdsärenden: Utkomststöd, barnärenden, stöd till människor med funktionsnedsättningar och annat.
Så långt är kommunerna i det närmaste överens. Ovanligt överens kanske, med tanke på kraschade kommunsammanslagningar och politiskt motstånd mot den kommande kommunreformen.
Men för de som är beroende av olika stödåtgärder i sitt dagliga liv är helt andra saker viktiga. Som om man blir kallad från hemmet i Geta till ett möte med en handläggare i Mariehamn, om ärendena flyttas över utan problem, och om man får samma stöd som tidigare.
Det finns redan ett slags KST, fast för människor med funktionsnedsättningar - Omsorgsförbundet. Eventuellt blir de huvudman för den nya organisationen, eller åtminstone en viktig förebild.
Vi bad Omsorgsförbundets direktör, Marie-Louise Påvals, förklara hur KST är tänkt att fungera - för klienterna.