Om förbudet mot blyhagel i anslutning till våtmarker träder i kraft innebär det sannolikt att det blir svårt eller omöjligt att bedriva jakt med samma villkor som i dag. Nyligen godkände kommissionen sitt eget förslag till ett omfattande förbud mot blyhagel. Nu återstår en omröstning i Europaparlamentet, men eftersom den politiska sammansättningen är densamma väntas beslutet följa utslaget i kommissionen.

Bly används i hagelpatroner eftersom metallen är både mjuk och tung. Tyngden ger en hög anslagsenergi och hög penetration, samtidigt som den mjuka metallen gör att skott som träffar någonting hårt, berg till exempel, inte rikoschetterar tillbaka och träffar skytten. I och med den nya förordningen blir det förbjudet att använda bly helt och hållet i eller omkring våtmarker.

Kritiker hävdar att definitionen av våtmarker är för bred och att stora delar av Åland sannolikt skulle ingå i definitionen, och att alternativen till blyhagel är olämpliga. Stål och koppar är för lätta mineraler, som dels inte ger tillräckligt hög penetration, kräver större krutladdning för att nå samma anslagsenergi som bly, dels skadar vapnets pipor. Andra alternativ, som volfram (eller "tungsten" som mineralen heter på engelska), är många gånger dyrare. Råvarupriset är tusen gånger högre än för bly.

Argument för förbudet är att bly är en giftig tungmetall, och att man med förordningen minskar förekomsten i naturen. Stora mängder sjöfåglar dör varje år av att ha fått i sig tungmetallen med födan, menar EU-kommissionen.

Åland idag pratade dels med Sune Abrahamsson, vapenhandlare och expert på hagelvapen, och med landskapets jakthandläggare Roger Gustavsson.