I år har Högskolan på Åland sexton utbildningsplatser på sjökaptensprogrammet. När ansökningstiden gick ut var fem platser lediga. Det rapporterade Nya Åland förra veckan. Det kanske låter lite i faktiska tal, men en högskoleutbildning där en tredjedel av platserna inte fylls är i normala fall en utbildning som behöver motivera sin existens för att inte försvinna. Nu har ännu fler elever lämnat programmet.

Det är uppenbarligen svårt för Högskolan på Åland att motivera ungdomar till att studera till sjökaptener, och med tanke på att utbildningen en gång i tiden kom till för att motsvara kraven från den åländska sjöfarten är det inte någon speciellt lycklig utveckling.

Så vad säger man från Högskolans sida? Vad beror det på att ungdomarna flyr sjöutbildningarna? Nyligen byggde man ut för två miljoner euro, med en ny fartygssimulator och en maskinsimulator. Räcker det, eller finns problemen på något annat ställe? Vi hör vicerektor Bengt Englund i inslaget.

Under tisdagen pratade Åland idag med tidigare eleven, nuvarande andrestyrmannen, Wilhelm Skogberg. Hans examensarbete var en analys av varför sjökaptensprogrammet dels inte lockar tillräckligt många elever, dels tappar så många elever under utbildningens gång. Det är inte utbildningens kvalitet som brister, menar han. I stället beror det på att den är omodern och statisk. Dessutom gör skolan knappt reklam för sin kaptensutbildning, vilket gör att skolan tappar i status.

En sista fråga handlar förstås om vad det stora elevtappet innebär för sjöfartsbranschen och det åländska sjöfartsklustret som, förutom rederier, består av sjöförsäkringsbolag, programutveckling, gods och distribution och även andra verksamhetsgrenar som alla stöttar varandra inom sin bransch. I Åland i dag kunde du höra Godby Shippings vd Dan Mikkola.