Riksregeringens förslag om en sänkning av klumpsumman och nytänk när det gäller flitpengen kommer mycket överraskande. Förslagen finns inskrivna i propositionen om social- och hälsovårdsreformen som igår godkändes av riksregeringen, men utan att frågorna har diskuterats med landskapsregeringen.

Förslagen behöver visserligen bifall från både riksdagen och lagtinget för att träda ikraft. Men när det gäller det utlovade Ålandsavdraget som ska garantera att reformen blir kostnadsneutral för ålänningarna, så är det däremot riksdagen som har beslutanderätten i frågan.

- Riksdagen har faktiskt möjlighet att säga nej till Ålandsavdraget och det kan mycket väl bli effekten om man inte tar det ben som man har kastat ut nu i form av en sänkt klumpsumma. Den riktigt svåra frågan är vad som händer om de säger nej till Ålandsavdraget, säger Jörgen Pettersson, ordförande för Åländsk center.

- Det går att hitta lösningar. Exakt hur de ser ut kan jag inte säga idag. Vi måste också bli förvissade om att det här handlar om en temporär lösning tills vi har en ny självstyrelselag. Vi måste få nivåerna på avräkningsgrunden och vi måste få simuleringar hur det här Ålandsavdraget slår på individnivå, säger lantrådet Katrin Sjögren.