Ett populärt sätt att sköta passiva investeringar är att lägga pengarna i breda indexfonder som investerar i USA:s 500 största och mest framgångsrika bolag. Det brukar vara en trygg basinvestering, och det kräver inget aktivt förvaltningsarbete. På det sättet kan energin läggas på aktiva investeringar, där man medvetet går in i bolag som man tror har framtiden för sig.

Problemet är att bland de 500 största bolagen i USA finns både i huvudsak civila företag som Boeing och huvudsakligen militärt inriktade företag som General Dynamics. General Dynamics tillverkar allt från stridsflygplan till kryssningsrobotar, som används aktivt med många länder som krigförande parter. Och Boeing tillverkar inte bara passagerarflygplan. De tillverkar också själva stommen i USA:s strategiska kärnvapenarsenal, de interkontinentala kulbanerobotar av typ Minuteman III som står färdiga att avlossas i underjordiska silor utspridda över hela USA.

När FN presenterade sitt program för ansvarsfullt och medvetet investeringsarbete, PRI, blev det också problematiskt att både hålla en bärkraftig investeringsprofil och samtidigt lägga pengarna i breda indexfonder.

Samtidigt ska det påpekas att det inte alls är olagligt att uteslutande investera i brunkol, klusterbomber, kärnvapen och miljöfarlig verksamhet. Men det kanske tär på varumärket som förvaltare när allt fler efterfrågar bärkraftiga investeringsmöjligheter.

Många ålänningar har jobbat något eller några år i Sverige, och har därmed också rätt till svensk pension. Därför blir det intressant att se hur man i Sverige arbetar med hållbara pensionsinvesteringar. 

Åland idag bad Samuel von Martens, investeringschef för Pensions-Alandiam, och chefen för aktietorgsavdelningen på Premiepensionsmyndigheten i Sverige, Erik Fransson, berätta om sin syn på saken.