I århundraden har människor på fredens öar försörjt sig på jakt och fiske. Men det blir allt tuffare att klara sig som yrkesfiskare idag med alla de osäkerheter som omger yrkesgruppen.

Alltmer åtstramade fiskekvoter från EU för att rädda Östersjön och olika arters bestånd, sämre fiskeväder till följd av klimatförändringarna, ökade sälbestånd som slukar stora mängder fisk, tillgång till olika fiskevatten, växlande priser på fisk, mindre fiskmängder och Östersjöns allmänna miljötillstånd är några exempel på deras utmaningar.

2020 fanns det 27 yrkesfiskare och 14 binäringsfiskare registrerade hos landskapsregeringens fiskeribyrå. I stadig takt väljer yrkesfiskarna att gå över till att bli binäringsfiskare och att ha fisket som en sidoinkomst. Det innebär ett allt svagare lokalt fiske på Åland.

- Det som händer är att man alltmer går över till binärigsfiske och då är steget till att sluta fiska helt mycket större. Då ligger ju fokus på huvudinkomstkällan, menar Fredrik Lundberg, verksamhetsansvarig på intresse- och branschorganisationen Ålands fiskare.

Det svagare fisket innebär bland annat ett mindre och mer spretigt utbud av lokal vild fisk som livsmedel för ålänningarna och besökare.

- Övergången till binäringsfisket är en del av utfasningen. De försvinner sakta men säkert. Det är inte alls omöjligt att yrkesfiskarna är helt borta om tio år. Det beror helt på hur det utvecklar sig. Det vore en katastrof om de försvinner, säger Fredrik Lundberg.