Så följer du sociala medier på "rätt" sätt
Osanna inlägg på sociala medier delas oftare än sanna, visar forskning. För att kunna värdera vad som är sant och falskt på nätet måste man ha rätt kritisk inställning. Det menar forskaren Linda Mannila.
Det handlar om mediekritik. Inte kritik av själva medierna alltså, utan om vad vi rapporterar om – och hur.
En expert på området är Linda Mannila, datavetare, samhällsdebattör, föreläsare, TedX-kändis och självutnämnd geek - eller tekniknörd kanske.
Det handlar om att ha ett skeptiskt förhållningssätt till det som presenteras i media och i sociala medier, och att själv kontrollera källorna till det man läser. Speciellt eftersom det man läser kan vara helt sant och trots det peka åt helt fel håll.
Den norska exporten av råolja motsvarar exempelvis nästan exakt antalet amerikanska bilförare som omkommit genom att krocka med tåg. Ritar man upp en graf är kurvorna märkligt lika varandra. Men det innebär inte att det finns något samband mellan de här två separat helt sanna påståendena. Det är bara en slump. Ett annat exempel är kurvan för drunkningsolyckor och kurvan för elkraft producerad av amerikansk atomenergi. Återigen – identiska kurvor men inga kopplingar i övrigt.
Den här typen av felaktiga ihopkopplingar bygger upp många falska nyheter på nätet, och är ofta svåra att faktakolla. Bägge grejerna är ju sanna var för sig. Så hur ska man egentligen tänka? Mannila vet.