Efter några år av beordrad åländsk verksamhet från Helsingfors, till och med undantagstillstånd under en period, och med en helt ny säkerhetspolitisk situation i närheten av Åland, finns det all anledning att se över vad staten egentligen har rätt att kräva av Åland i ett krisläge, och vad Åland på samma sätt kan kräva av staten. Det kan handla om exempelvis stora mängder flyktingar, eller basala sociala funktioner som hälso- och sjukvård. Mycket av vad som gäller i en akut samhällskris mellan landets bägge regeringar, är oklart.

Nu är arbetsgruppen landskapsförvaltningen bad om igång, men Åland får inte vara med. Inte på någon nivå, verkar det som. Inte ens statens närvaro på Åland, Statens ämbetsverk, tycks vara inblandat.

Förvaltningschef John Eriksson är förvånad.