I intervjun gör journalisten Anna Bodin och fotografen Anette Nantell ett försök att porträttera den åländska affärsmannen genom att tala inte bara med honom själv utan också flera andra personer i det åländska samhället.

Överlag återger DN-journalisterna mest anekdoter som vid det här laget är välkända på Åland: om hur karriären tog fart efter att Ålandsbanken inte beviljat lån för hans första företag, om hans kontakt med kändisar som Bill Clinton, om hans konstsamling på Andersudde, om hans försvar av den skattefinansierade välfärdsstaten, om hans filantropi och om hans stora popularitet bland ålänningarna. I intervjun bekräftar Wiklöf också tidigare signaler om att Andersudde efter hans död ska bli en stiftelse. 

DN-journalisterna försöker även utreda om allt gick rätt till när Wiklöf fick bygglov för Andersudde, avslöjar att hunden Bjösse ibland bjuds på oxfilé och avrundar intervjun med att avböja en “julklapp” om 200 euro. Varpå Anders Wiklöf vädrar en fundering om att köpa DN.